Byggdagbok — vad ska den innehålla? Komplett guide till AB 04 och AMA AF.

Byggdagboken är entreprenörens löpande minne av projektet — och den handling som oftast avgör diskussioner om regndagar, hinder och ÄTA-arbeten långt i efterhand. Ändå är det få krav som missförstås så ofta: många tror att dagboken är reglerad i lag, och ännu fler är osäkra på vad som egentligen ska stå i den. Här går vi igenom vad som gäller, punkt för punkt.

Är byggdagboken ett lagkrav?

Nej. Det finns ingen lag som kräver att du för byggdagbok. Skyldigheten kommer i stället från entreprenadavtalet: när avtalet bygger på AB 04 säger kap. 3 § 13 att entreprenören ska föra dagbok, och motsvarande gäller enligt ABT 06 vid totalentreprenad. Vad dagboken ska innehålla pekas i sin tur ut i AMA AF under koden AFC.38 Dagbok (AFD.38 vid totalentreprenad — innehållet är detsamma).

Att dagboken inte är lagstadgad gör den inte mindre viktig — snarare tvärtom. I en entreprenadtvist om förseningar, hinder eller ÄTA är en samtida, dag-för-dag förd dagbok ofta det starkaste beviset som finns. Anteckningar som skrivs ihop veckor senare väger betydligt lättare.

En viktig nyansering: en signerad dagbokspost är inte detsamma som ett godkänt ÄTA-arbete. ÄTA kräver fortfarande en riktig beställning enligt avtalet — dagboken är stödbevisning, inte ersättning för beställningen. Advokatbyrån Kilpatrick Townsend har skrivit läsvärt om just detta.

Vad ska dagboken innehålla?

AMA AF anger vad dagboken ska omfatta i tillämpliga delar — alltså när det faktiskt är aktuellt. En lugn dag kan posten vara kort; poängen är att den som läser dagboken i efterhand ska kunna följa vad som hände i projektet. Här har vi grupperat innehållet efter hur det används i praktiken — de exakta lydelserna och den fullständiga förteckningen finns i AMA AF, kod AFC.38, hos Svensk Byggtjänst.

Platsen och folket

Grunden i varje post är var och med vilka arbetet bedrevs: arbetsplatsens namn och läge (i en digital dagbok följer de med automatiskt från projektet, på papper skrivs de på varje blad), vem som var tjänstgörande arbetsledare — normalt samma person som signerar posten — och hur stor arbetsstyrkan var, gärna med namn. Bemanningen är en central uppgift den dag det diskuteras forcering, eller vem som faktiskt såg vad.

Arbetet

Dagboken ska också visa projektets faktiska framdrift. Notera när viktigare arbetsmoment påbörjas och avslutas — gjutning, stomresning, tätskikt — liksom utförda kontroller: egenkontroller, provningar och besiktningar. Även uppmätningar av arbete, material eller hjälpmedel hör hemma här.

Det som kostar pengar sen

Här ligger dagbokens tyngsta bevisvärde. Beställarens direktiv och ÄTA-arbeten ska ned samma dag — inte minst muntliga besked på plats, som är färskvara (och som sagt: noteringen ersätter inte ÄTA-beställningen). Detsamma gäller avvikande förutsättningar, alltså när verkligheten inte stämmer med handlingarna — berg där det skulle vara schaktbar jord, fukt i en stomme som skulle vara torr. Det är en av de vanligaste ÄTA-grunderna och den notering som oftast glöms bort. Skriv också ned hinder och störningar som stoppar eller bromsar arbetet — försenade leveranser, väntan på besked, andra entreprenörer i vägen; kopplingen till rätten till tidsförlängning är direkt — liksom skador på material eller utfört arbete genom oväder, brand, åverkan eller stöld, och förstås olycksfall och allvarliga tillbud.

Omständigheterna runt omkring

Till sist ramarna kring dagen: väder- och markförhållanden — temperatur, nederbörd och vind, men även sådant som tjäle och grundvatten; klassikern när förseningar ska förklaras — samt nya eller ändrade handlingar, där datumet kan bli avgörande om en reviderad ritning senare leder till diskussion. Och så uppsamlingen: annat av betydelse — allt som inte passar in ovan men som kan få betydelse i efterhand.

Utöver det AMA AF räknar upp brukar även materialleveranser, besök på arbetsplatsen och möten också föras i dagboken. De är inte egna punkter i AMA AF, men de är etablerad praxis och gör dagboken mer användbar.

Så för du dagboken så att den håller som bevis

Innehållslistan är halva jobbet. Den andra halvan är hur dagboken förs — det är där bevisvärdet avgörs.

• Skriv samma dag. Dagbokens värde ligger i att den är samtida. En post som förs i efterhand går ofta att avslöja — och väger därefter.
• Signera dag för dag. En signerad och låst post visar att innehållet inte har ändrats i efterhand.
• Rätta med en ny post. Blev något fel? Skriv en ny, daterad notering som rättar den gamla — ändra aldrig i en redan signerad post.
• Håll dagboken tillgänglig för beställaren. Enligt AB 04 ska beställaren löpande kunna ta del av innehållet. Det brukar dessutom dämpa konflikter — det som står svart på vitt varje vecka blir sällan en överraskning i slutet.
• Hänvisa hellre än att skriva om. Finns det en avvikelserapport eller ett besiktningsutlåtande räcker det att dagboken pekar på dokumentet.

Papper eller digitalt?

AMA AF öppnar för att beställaren i förfrågningsunderlaget anger hur ofta dagboken ska redovisas — och till och med ställer krav på att den förs digitalt. Oavsett krav är det svårt att slå en digital dagbok på just de punkter som ger bevisvärde: posten skrivs på plats i mobilen samma dag, signeringen låser den, och att dela med beställaren är en PDF-export i stället för kopierade pärmblad.

Vill du ändå köra på papper — eller behöver komma igång i dag? Vi har gjort en gratis byggdagbok-mall (PDF) med projektblad, dagblad och instruktioner, fri att skriva ut och dela. Ingen e-postadress krävs.

Källor

AB 04 kap. 3 § 13 och ABT 06 (entreprenadavtalens dagbokskrav) · AMA AF, kod AFC.38 Dagbok (Svensk Byggtjänst) · Kilpatrick Townsend om dagbokssigneringar och ÄTA. Artikeln är vägledning, inte juridisk rådgivning — vid tvist, prata med en entreprenadjurist.